Klippte håret, kort och relativt lättämjt - ungefär som jag brukar känna mig.
Jag var på KMK-sexa på Stocken. Det var väl trevligt. God mat, kan ha varit anka - men troligast lite välkokt nöffnöff. Jag kallade min bordsherre för häst upprepade gånger. Han tog det ganska bra.
På bordet bredvid satt nästan-trettioplus-åringar och skrålade om att det var bättre på deras tid. Fint tänkte jag - ni kanske inte skulle vara här längre då. Det ligger en viss uppslupen sorgsenhet i att inte kunna släppa taget om det som varit.
En klok förälder till en klok vän sa något till mig i somras.
Det är ingen idé att bli gammal i förtid, det kommer en dag när du måste - du kommer att förstå när.
Jag drack ett glas vin, dansade lite och gick hem - nästantrettioplussarna fortsatte. En del av mig skrek att det kanske borde varit tvärtom.
